Språk

3. Jämställt bemötande

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

58:02
50:00


Jämställt bemötande?

Det här kapitlet fokuserar på metoder och förändringsprocesser, eftersom centrala utmaningar i jämställdhetsarbetet utgörs av konkretisering och tillämpning. Aspekter som tas upp är att organisera lekar, använt material och miljön i daghemmet.


Se ojämställt bemötande i vardagen

I följande video presenteras konkreta exempel ur vardagen på daghemmet när och hur personalen bemöter barnen olika och hur man kan blir mer uppmärksam på dessa situationer. Videon behandlar också hur könsnormer skapas i vårt tal och att det krävs en reflektion i arbetet för att inte följa eller falla in i gamla (köns)mönster. Därför blir det extra viktigt att inte bara synliggöra könsstrukturerna, utan att vara tydlig i vad målet med arbetet är.

 

Reflektionsfrågor:

  • Under vilka situationer under dagen skulle det vara extra viktigt att reflektera över vad gäller jämställt bemötande?
  • Vilka rutiner i er verksamhet förebygger ojämställt bemötande?

 

Filmens längd i minuter 10:02

Uppdelning och roller i barngruppen

Ett mål med att blanda barngruppen är att barn ska utveckla sina färdigheter att interagera med många olika typer av barn genom lek och diskussioner, men det kan också finnas andra orsaker till att barnen blandas på vissa sätt, exempelvis flicka-pojke-flicka som nämns i filmen ovan. Det samma gäller då man tar hjälp av barnen i verksamheten. Det är dels ett förtroendeuppdrag för barnet, men hjälpfröken kan, likt projektledaren Milla Paumo berättar i filmen ovan, vara en utmaning i hur hjälpfröknar används i verksamheten. Den här texten som är ett utdrag hur Ylva Odenbrings doktorsavhandling ger konkreta exempel på denna typ av situationer, som inte fungerar jämställdhetsfrämjande utan tvärtom.

 

Odenbring, Ylva. (2010, s. 113—130).
Avsnittet: Blandade grupper, stötdämpare och hjälpfröknar (PDF).
Ur Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett.
Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
 

 

Reflektionsfrågor:

  • Sker det en uppdelning av barngruppen enligt kön i er verksamhet? Om ja, vad ligger till grund för detta? Om nej, enligt vilka grunder delas barnen upp?
  • Vilka konsekvenser har det för flickorna som minoritet i barngruppen och hur kunde man ha undvikit detta?
  • Hur kunde man undvika stötdämpare eller hjälpfröknar i den egna verksamheten, vilka är de jämställdhetsfrämjande metoderna?

 

Beräknad lästid i minuter 36:00

Kartläggningar och observation

Under åren 2005—2006 pågick projektet Förskola och skola för jämställdhet i Fagersta, Sverige. Projektets syfte var att etablera ett jämställdhetspedagogiskt arbetssätt i daghemsverksamheten (förskola i Sverige) samt i skolorna i Fagersta. Många av erfarenheterna och exemplen som samlades in under projektet hittas på deras webbplats. Att göra en kartläggning av verksamheten kan vara en ögonöppnare och därmed en givande process i verksamheten. I följande pdf kan du läsa om hur man kan göra denna kartläggning.

 

Utbildningsförvaltningen. (2014, cirka 15 sidor).

 

Beräknad lästid i minuter 12:00

 

Svenska
Chapter: 
upp
337 users have voted.
Upp ↑