Språk

2. Jag, ojämställd?

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

32:58
60:00


Jag, ojämställd?

För att kunna arbeta mer målinriktat med jämställdhet krävs kunskap och verktyg för hur man kan granska den egna verksamheten. Förändringar kräver tydliga mål, men också konkreta åtgärder för hur man kan nå dessa mål. Ett av barnomsorgens uppdrag är att erbjuda en jämställd verksamhet, vilket blir en omöjlighet att garantera om man varken granskat sig själv eller verksamheten.


Se barnet inte könet

I den här videon diskuteras på vilket sätt man gör skillnad på kön exempelvis i bestraffningar men också i hur leksaker delas upp enligt kön. Videon behandlar även traditionerna där kön kan upplevas som relevant och hur man kan förhålla sig i denna typ av situationer, samt motstånd som uppstår i förändringsarbete, könsnormer och genuspedagogik.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vilka situationer och verksamhetsformer ger möjligheter för barn och vuxna att överskrida könsnormer?
  • Vilken typ av könsnormer kan hittas bland personalen och hur kan man ta dem till tals?

 

Filmens längd i minuter 06:58

Kön ur pedagogens synvinkel

I det tidigare kapitlet öppnades begreppet kön upp på tre olika nivåer. Kön kan ses som biologiskt, socialt och kulturellt samt handla om den egna upplevelsen av sitt kön. Den här texten, Pedagoger resonerar om genus, reflekterar över pedagogers syn på vad kön är i möte med barn och unga och presenterar även begreppet normkritik och hur det kan förstås i arbetet med jämställdhet. Texten är förankrad främst i skolvärlden, men erbjuder sådant som är nyttigt även i arbetet med barn under skolåldern. Materialet kommer från Sverige och i texten förekommer ordet ”genus”. I Sverige använder man ordet som är en översättning från det engelska ordet ”gender”. ”Genus” betyder det sociala och kulturella könet och används i många olika former (genus, genusperspektiv, genuspedagog, genuspedagogik) då man i resten av Norden officiellt använder ”kön”. Varje gång du stöter på genus i texten så kan du alltså läsa det som socialt- och kulturellt kön.

 

Hedlin, Maria. (2010, s. 2729).
Lilla genushäftet 2.0. Om genus och skolans jämställdhetsmål (PDF).
Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Linnéuniversitetet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vad finns det för risker med att lyfta upp könsskillnader?
  • Finns det några könsnormer, osynliga regler, som gäller specifikt för flickor eller pojkar i er verksamhet? Vilka har du märkt?

 

Beräknad lästid i minuter 06:00

Föreställningar om barn och kön

Annika Månsson har i sin doktorsavhandling bland annat undersökt på vilket sätt personalen i daghemsverksamheten bemöter barnen. Här presenteras hennes resultat och reflektioner kring hur barnen beskrivs av personalen.

 

Månsson, Annika. (2000, s. 177186).
Avsnittet: Föreställningar om barn och genus (PDF).
Ur Möten som formar Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv.
Dissertation. Malmö högskola.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vilka tankar väcker Månssons iakttagelser?
  • Tror du att en undersökning i er verksamhet skulle ge liknande resultat? Varför eller varför inte?

 

Beräknad lästid i minuter 20:00

 

Chapter: 
upp
181 users have voted.
Upp ↑