Språk

1. På lika villkor?

Stöd för lärande

Under fliken Tema går du teoretiskt djupare i ämnet. Det totala antalet arbetstimmar för att gå igenom hela studiepaketet är cirka 24 timmar och motsvarar fyra fortbildningsdagar för dig som är yrkesverksam och nästan en studiepoäng (ECTS) för dig som studerar (3 h, 1 studiepoäng motsvarar 27 timmar arbete). Arbetstiden för varje enskild flik finns högst upp på varje flik och omfattar ungefärlig tid för att se på videon och läsa materialet (inte tiden som går åt för att använda olika metoder) samt tid för att ta sig an reflektionsfrågorna. Tiden finns angiven för att du ska kunna beräkna din egen arbetsinsats om du arbetar med studiepaketet själv, eller om du är lärare för att du ska kunna beräkna hur mycket tid det går åt för dina studerande.

Efter varje video och efter texterna som valts ut för läsning hittar du reflektionsfrågor. Inom olika jämställdhetsprojekt i Sverige har personalen, och i vissa fall även barnen, använt sig av personliga reflektionsböcker för att samla frågor, reflektioner och tankar under projektets gång. Du kan samla dina reflektioner i ett ordbehandlingsprogram, i en app eller i ett anteckningsblock och på ett liknande sätt skapa en reflektionsbok som ett stöd för ditt lärande och för din pedagogiska utveckling. Du kan även använda reflektionsfrågorna i diskussion med kollegorna. Att göra anteckningar över det som tas upp i diskussionen kan stöda ett mer systematiskt tillvägagångssätt i ert arbete. Ju mer du kan interagera med materialet, desto djupare och mer hållbart lärande åstadkommer du för dig själv. Vi har beräknat cirka tio minuter arbetstid per reflektionsfråga då du arbetar med dem individuellt.

Om du behärskar både finska och svenska så kan du med fördel hoppa mellan det finska och det svenska materialet genom att klicka på språket uppe i sidans högra hörn, eftersom materialen för läsning varierar beroende på tillgänglighet på de olika språken. Du kan ladda ner videoklippen och spara dem på din egen dator eller dela dem vidare. På samma sätt kan du utan någon registrering trycka på tummen upp nere på varje flik om du tycker att flikens innehåll var givande för dig. Du kan också dela flikens innehåll på olika sociala medier eller via e-post. Den gröna figuren med ett liggande vitt V anger fler sociala medier om det du vill dela via inte finns med som knappval.

 

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

44:14
80:00


På lika villkor

Jämställdhet är en del av uppdraget inom skola och småbarnsfostran. Jämställdhet handlar om att sträva till lika villkor oberoende av kön. Alla barn ska ha lika rättigheter och skyldigheter, men också möjligheter att kunna utvecklas som människor.

Barn lär sig tidigt att det finns variation både i rättigheter och i skyldigheter, att allt inte är möjligt för alla och att exempelvis kön kan spelar roll. Exempelvis lär sig barn att det finns vissa leksaker och lekar som inte är ämnade för pojkar och att det i högre grad förväntas att flickor ska vara snälla. Där har vuxna ett viktigt ansvar: att skapa utrymme för allas möjligheter. Det kräver medvetenhet om hur stereotypa uppfattningar om kön påverkar daghemspersonalens handlande, hur denna typ av uppfattningar kan forma omgivningen som barnen leker i och hur rutiner, lekar och leksaker som finns i verksamheten kan påverkar synen på kön.


Mer mångfald i kön                    

I den här videon introducerar projektledare Milla Paumo oss i begreppsdiskussionen om kön, barnträdgårdslärarna Larrie Griffis och Marina Sundelin delar med sig av sina erfarenheter av att ifrågasätta sig själva och utveckla verksamheten med hjälp av jämställdhet. Sara Sundell som är ansvarig för jämställdhet med barn och unga på Folkhälsan samt forskare Sari Manninen berättar om hur jämställdhetsfrämjandearbetet handlar om respekt. Forskare Jukka Lehtonen förklarar hur jämställdhet och sexualitet hänger ihop och lektor Jan-Erik Mansikka berättar om genuspedagogikens intåg i barnträdgårdslärarutbildningen.

 

Reflektionsfrågor:

  • På vilka tre olika nivåer framkommer kön i videon? Reflektera över situationer då det kan vara till hjälp att man har en mångfaldig förståelse av kön.
  • I videon förklaras hur jämställdhet och sexualitet sammanflätas. På vilket sätt och när kopplas dessa begrepp samman i vardagen med barnen?

 

Filmens längd i minuter 10:14

Att skapa kön

Vi föds inte till flickor och pojkar utan vi blir flickor och pojkar genom socialisering och hur kulturen vi befinner oss i ser på kön. Det betyder att man runt om i världen kan iaktta olika sätt att vara flicka och pojke, samtidigt som man också hittar olika möjligheter att befinna sig utanför dessa två kategorier. Arbete med jämställdhet handlar om att skapa utrymme för fler sätt att vara än två, om att lägga till snarare än att ta bort.

I denna text under rubriken Tidigare forskning beskriver forskare Christian Eidevald om hur barn bemöts olika från spädbarnsåldern upp till dagis.

 

Stöd för lärande:

Notera att du bara behöver läsa sidorna 2127, inte hela texten. Du kan återvända till texten senare om du vill läsa vidare. Håll upp ögonen för sidangivelserna i materialen.

Dokumenten som finns länkade i materialet är oftast i PDF-format, som kan vara svåra att hantera till exempel med program för synskadade. Vi beklagar detta. För att läsa dokumentet behöver du programmet Adobe Reader, som du kan ladda ner till datorn du arbetar med. Det är ett gratisprogram som du kan ladda ner här: http://get.adobe.com/se/reader/

Då du klickar på länken kan ett popup-fönster dyka upp där du tillfrågas om du vill spara eller öppna filen. Båda alternativen gör att du kan fortsätta till dokumentet. Dokumentet öppnas i ett nytt fönster som du kan stänga då du är klar.

 

Eidevald, Christian. (2009, s. 2127).
Det finns inga tjejbestämmare. Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek (PDF).
Dissertation 4. Jönköpings Universitet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vilka tankar väcker texten om hur du bemöter barn?
  • Vilken typ av forskning saknar Eidevald enligt texten?

 

Beräknad lästid i minuter 14:00

Erfarenheter av ojämställdhet

I Sverige startades det första projektet om jämställdhet på daghem 1995 och sedan dess har mycket forskning, men också metoder och verktyg, utvecklats för att främja jämställdheten på daghem. Jämställdhetsfrämjande är också en del av uppdraget för småbarnsfostran i Finland. Men i Sverige finns det mer utförligt inskrivet i styrdokumenten för förskolan (daghemsverksamheten). I texten, som är en del av den (svenska) statliga utredningen av jämställdhet i förskolan (i Finland motsvarande barnomsorgen), presenteras en del av utmaningarna i arbetet.

 

SOU. (2006:75, s. 5964).
Jämställdhet i förskolan — Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete (PDF).
Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vilka av normerna om kön som nämns i texten hittas i er daghemsverksamhet?
  • Har det förekommit kritiska diskussioner bland kollegerna om normativa sätt att prata om barn, exempelvis påståendet ”pojkar är pojkar”? Vad är dina tankar kring det här?

 

Beräknad lästid i minuter 12:00

Jämställdhet i daghemsverksamheten

Undersökande av jämställdhet i daghem kan ske ur olika synvinklar, vilket betyder att det utvecklas olika metoder beroende på vad som upplevs vara utmaningen. I arbete med jämställdhet handlar det om att vara kritisk, fundera över hur man i den egna verksamheten ser på jämställdhet och målet med arbetet. I denna text, Jämställdhet i förskolepraktiken, ger forskaren Charlotta Edström en kort översikt över hur forskningen och därmed också fokus för arbetet förändrats över tid.

 

Edström, Charlotta. (2010, s. 912).
Avsnitt: 2.5 Jämställdhet i förskolepraktiken (PDF).
Ur: Samma, lika, alla är unika — En analys av jämställdhet i förskolepolitik och praktik.
Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete Nr 36. Umeå Universitet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vad innebär det i verksamheten att jämställdhetsarbetet förändras från att man tittar på flickor och pojkar till att man tittar mer på variationer och intersektioner?
  • Vad består kritiken mot kompensatorisk pedagogik av?

 

Beräknad lästid i minuter 08:00

 

Chapter: 
upp
201 users have voted.
Upp ↑