Språk

4. Hur förverkligar vi jämställdhet?

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

21:32
60:00


Organisera jämställdhetsarbetet

Enligt jämställdhetslagen ska alla läroanstalter ha en jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen omfattar en rapport som beskriver jämställdhetssituationen vid läroanstalten och på basen av den fastställda åtgärder för att främja jämställdhet och utvärderingar av tidigare planerade åtgärder och dess resultat. Från och med början av år 2015, gäller främjandet av jämställdhet till fullo även institutioner som anordnar grundläggande utbildning.

Skolornas jämställdhetssituation kan utredas genom att granska könsuppdelad information som samlats om elever och verksamheten. Informationen samlas ofta in av eleverna och personalen genom en enkät. För att alla ska kunna delta i diskussionen kan jämställdhet diskuteras på lektioner eller på temadagar.

Jämställdhetsarbetet ska utgå från läroanstaltens situation och åtgärderna ska grunda sig i läroanstaltens egna behov. Oftast är det mest effektivt att välja några konkreta åtgärder som sedan genomförs på ett effektivt sätt. Åtgärderna kan bestå av förändringar av metoder, pedagogik, undervisningens innehåll, läromedel eller av handledningen, eller så kan man till exempel besluta att anordna jämställdhetsutbildning för lärarna och/eller eleverna.

När man gör upp jämställdhetsplanen ska man vara särskilt uppmärksam på studieval, anordnande av lärande, skillnader i inlärning och på bedömningen av studierna samt på förebyggande och förhindrande av sexuella trakasserier och trakasserier som sker på grund av kön. När man förbereder jämställdhetsplanen och när man gör beslut om åtgärder bör man också förebygga diskriminering som grundar sig i könsidentitet eller könsuttryck.

Enligt lagen ska elever och personal delta i utarbetande av planen. Man kan i skolan utse en jämställdhetsgrupp som ansvarar för jämställdhetsarbetet. Oftast lyckas jämställdhetsarbetet bäst om man inkluderar både elever och lärare och om de har ledningens stöd.

Jämställdhetsplanen utarbetas i regel årligen. Den kan också utarbetas för två eller tre år åt gången. I sista hand ansvarar den som anordnat utbildningen för att läroanstalterna har en jämställdhetsplan.

Jämställdhetsplanens syfte är att säkerställa att det i läroanstalterna utför systematiskt jämställdhetsarbet. Det lönar sig alltså att sats på planering, genomförande och utvärdering och utgående från dem utforma en plan.


Inkludera alla i arbetet

I den här diskussionen vid Utbildningsstyrelsen lyfter man fram att konkretiseringen av jämställdhetsarbetet bäst sker genom ett aktivt deltagande, inte bara bland skolpersonalen utan även bland eleverna, och det ska ha sin utgångspunkt i vardagen. Här kommer tips på hur man kan använda sig av läsårsplanen, skolans insamlade statistik och utvärderingar för att stödja arbetet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Hur känns det inför att granska din egen läsårsplan, så att jämställdhet blir en del av planen? Vilka styrkor och svagheter ser du i en sådan process?
  • Hur kunde du använda statistiken från elevernas prestationer för att skapa en mer jämställdhetsfrämjande undervisning?

 

Filmens längd i minuter 03:22

Kön och ämnesval

Eleverna påverkas av hur de förväntas uppträda som flickor och pojkar också då det gäller attityder till olika läroämnen. Lena Adolfsson har i sin doktorsavhandling bland annat närmare undersökt hur konstruktionen av maskulinitet och femininitet påverkar skolprestationer och attityder till naturvetenskapliga ämnen.

 

Adolfsson, Lena. (2011, s. 32—39).
Genus i skolan och betydelse av identitet (PDF, klicka på Här kan du ladda ner avhandlingen i fulltext nere på sidan).
Ur Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007.
Institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik. Umeå universitet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vilka faktorer, enligt texten, påverkar elevernas uppfattning om huruvida ett ämne är feminint eller maskulint?
  • På vilket sätt kan konstruktionen av maskulinitet bidra till sämre prestationer i skolan för pojkarna och vilka faktorer i konstruktionen av femininitet stöder att flickorna presterar bättre i skolan?

 

Beräknad lästid i minuter 16:00

Könssegregerat eller inte

I följande video reflekteras gymnastiklektionerna ur ett könsperspektiv. Här tas exempelvis följande frågeställningar upp: vilka signaler kan könsuppdelning ge eleverna, vilka könsnormer kan skapas och upprätthållas i könssegregerade grupper om man inte är uppmärksam, och enligt vilken logik borde gymnastikgrupperna indelas. Även ett exempel med könsblandade grupper på gymnastiken omnämns och hur könsnormerna då stiger in på andra håll i stället.

 

Reflektionsfrågor:

  • I videon reflekterar man över könsuppdelad undervisning. Brukar du dela upp eleverna enligt kön för grupparbeten eller liknande och med vilka motiveringar? Om du inte gör uppdelning enligt kön, hur gör du uppdelningar i klassen och varför?
  • I slutet av videon nämns hur könsuppdelning upplevs som självklart i vissa sammanhang. Finns det liknande ”självklarheter”, kritik eller stöd för att jämställdhet har eller inte har med ditt läroämne att göra och hur motiveras det?

 

Filmens längd i minuter 02:10

 

Svenska
Chapter: 
upp
318 users have voted, including you.
Upp ↑