Språk

1. På lika villkor

Stöd för lärande

Under fliken Tema går du teoretiskt djupare i ämnet. Den är uppbyggd på samma sätt som den föregående fliken med textläsning och videointervjuer. Kursens innehåll är planerat för att gås igenom från början till slut. Det totala antalet arbetstimmar för att gå igenom hela studiepaketet är 27 timmar och motsvarar fyra och en halv fortbildningsdagar för dig som är yrkesverksam och en studiepoäng ECTS för dig som studerar (1 sp = 27 timmar eget arbete). Arbetstiden för varje enskild flik finns högst upp på varje flik och omfattar ungefärlig tid för att se på videon och läsa materialet (inte tiden som går åt för att använda olika metoder) samt tid för att ta sig an reflektionsfrågorna. Tiden finns angiven för att du ska kunna beräkna din egen arbetsinsats om du arbetar med studiepaketet själv, eller om du är lärare för att du ska kunna beräkna hur mycket tid det går åt för dina studerande.

Efter varje video och efter texterna som valts ut för läsning hittar du reflektionsfrågor. Inom olika jämställdhetsprojekt i Sverige har personalen, och i vissa fall även barnen, använt sig av personliga reflektionsböcker för att samla frågor, reflektioner och tankar under projektets gång. Du kan samla dina reflektioner i ett ordbehandlingsprogram, i en app eller i ett anteckningsblock och på ett liknande sätt skapa en reflektionsbok som ett stöd för ditt lärande och för din pedagogiska utveckling. Du kan även använda reflektionsfrågorna i diskussion med kollegorna. Att göra anteckningar över det som tas upp i diskussionen kan stöda ett mer systematiskt tillvägagångssätt i ert arbete. Ju mer du kan interagera med materialet, desto djupare och mer hållbart lärande åstadkommer du för dig själv. Vi har beräknat cirka tio minuter arbetstid per reflektionsfråga då du arbetar med dem individuellt.

Om du behärskar både finska och svenska så kan du med fördel hoppa mellan det finska och det svenska materialet genom att klicka på språket uppe i sidans högra hörn, eftersom materialen för läsning varierar. Videoklippen är både på finska och på svenska med motsvarande textning, de tillämpade övningarna är samma på båda språken, medan materialet för läsning till stora delar är olika beroende på språkversion, på grund av tillgänglighet på de olika språken. Du kan ladda ner videoklippen och spara dem på din egen dator eller dela dem vidare. På samma sätt kan du utan någon registrering trycka på tummen upp nere på varje flik om du tycker att flikens innehåll var givande för dig. Du kan också dela flikens innehåll på olika sociala medier eller via e-post längst ner på varje flik. Den gröna figuren med ett liggande vitt V anger fler sociala medier om det du vill dela via inte finns med som knappval.

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

48:07
70:00


På lika villkor

Jämställdhet är en del av uppdraget inom skola och småbarnsfostran. Jämställdhet handlar om att sträva till lika villkor oberoende av kön. Alla barn ska ha lika rättigheter och skyldigheter, men också möjligheter att kunna utvecklas som människor.

Barn och unga lär sig tidigt att det finns variation både i rättigheter och i skyldigheter, att allt inte är möjligt för alla och att exempelvis kön kan spela roll. Exempelvis lär sig barn att det finns vissa leksaker, lekar, hobbyer, kläder och så vidare som inte är ämnade för pojkar och att det i högre grad förväntas att flickor ska vara snälla. Där har vuxna ett viktigt ansvar: att skapa utrymme för allas möjligheter. Det kräver medvetenhet om hur stereotypa uppfattningar om kön påverkar personalens handlande på skolan, hur denna typ av uppfattningar kan forma omgivningen som barnen verkar i och hur rutiner, lekar, leksaker, uppgifter, relationer och verksamheter som finns på och genom skolan kan påverka synen på kön.

 

Respekt, en del av det jämställdhetsfrämjande arbetet                   

I följande video förklaras tre olika nivåer för hur vi kan förstå kön och ojämställdheten i hur vi tillåts uttrycka kön. Den pedagogiska utgångspunkten ska vara att alla ska ha lika möjligheter i skolan, vilket aktualiserar frågan om respekt i jämställdhetsarbetet. I videon poängteras behovet av att se könsmönster i verksamheten, vilka konsekvenser ett ojämställt bemötande kan få och vikten av att aktivera barn och unga i arbetet med jämställdhet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Ge några konkreta exempel på hur en bred förståelse av kön kan ta sig uttryck i skolvardagen.
  • På vilka sätt har frågor om respekt diskuterats med eleverna? Hur välfungerande är metoderna och varför?
  • Hur skulle man kunna starta en meningsfull diskussion med eleverna?
     
Filmens längd i minuter 10:17

Jämställdhet i skolan

I Sverige har man länge jobbat med jämställdhet i skolmiljön och på dagis och därmed producerat mycket böcker, material och texter som vi kommer att använda i det här självstudiepaketet. Vi hänvisar även till material producerat i Finland om det finns tillgängligt på svenska eller på engelska. För att ta del av också finskspråkigt material, väljer du finska uppe i högre hörnet och får därmed fram motsvarande material på finska.

I Sverige används ordet ”genus” som en översättning av engelskans ”gender.” På finlandssvenska används ”genus” bara till en viss grad. Den finska motsvarigheten är att använda ”socialt och kulturellt kön” eller bara ”kön” (till exempel ”könsperspektiv”, jämför ”genusperspektiv”). På finska använder man exempelvis ”sukupuoli” (kön) eller ”sukupuolitietoisuus” (könsmedvetenhet), beroende på sammanhanget. ”Kön” är termen som används i de övriga nordiska länderna.

Den här texten, Lilla genushäftet 2.0. Om genus och skolans jämställdhetsmål, är skriven av Maria Hedlin och den ger en god introduktion till jämställdhet. Viktigt att notera är att alla hänvisningarna som görs till lagstiftning eller exempelvis Hirdmans genusteori gäller enbart Sveriges jämställdhetspolitik och vi har valt att försöka hoppa över de delarna i texten (se sidhänvisning).

 

Stöd för lärande:

Notera att du bara behöver läsa sidorna 57, 1016, och 1823, inte hela texten. Du kan återvända till texten senare om du vill läsa vidare. Håll upp ögonen för sidangivelserna i materialen.

Dokumenten som finns länkade i materialet är oftast i PDF-format, som kan vara svåra att hantera till exempel med program för synskadade. Vi beklagar detta. För att läsa dokumentet behöver du programmet Adobe Reader, som du kan ladda ner till datorn du arbetar med. Det är ett gratisprogram som du kan ladda ner här: http://get.adobe.com/se/reader/

Då du klickar på länken kan ett popup-fönster dyka upp där du tillfrågas om du vill spara eller öppna filen. Båda alternativen gör att du kan fortsätta till dokumentet. Dokumentet öppnas i ett nytt fönster som du kan stänga då du är klar.

 

Hedlin, Maria. (2010, s. 57, 1016 och 1823).
Lilla genushäftet 2.0. Om genus och skolans jämställdhetsmål (PDF).
Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Linnéuniversitetet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Fick du ny kunskap om begreppet jämställdhet och jämställdhetsarbete kopplat till skolan?
  • Vilka frågor upplever du som extra viktiga i arbetet och på vilket sätt kan du vara en del av jämställdhetsfrämjande?

 

Beräknad lästid i minuter 34:00

Skolans jämställdhetsuppdrag

I den här videon från Utbildningsstyrelsen diskuteras bland annat skolans jämställdhetsuppdrag, tydliga könsmönster i skolvardagen och dess effekter, men också hur man kan engagera eleverna och förankra diskussionen i deras vardag.

 

Reflektionsfrågor:

  • Hur ser skolans jämställdhetsuppdrag ut?
  • Hur kunde jämställdhetsfrågorna introduceras för dina elever utgående från exemplen i videon?

 

Filmens längd i minuter 03:50

 

Chapter: 
upp
202 users have voted.
Upp ↑